Trois mois francais: Vandring i Les Ecrins

Igår var jag alltså ute och vandrade. Och vi gick låångt. Och massor av höjdmeter, först upp 1400 meter, till 2200 meters höjd (ungefär som Kebnekaise alltså, lite kul!), och sen gick vi ner 1300 meter, för att ta bussen från ett annat ställe. Och det var riktigt jobbigt, ett tag höll jag på att verkligen gå under, tills jag insåg att jag hade slut på energi, och åt ett päron. Då funkade det igen. Men det var skönt också, och förstås fint igen. Och återigen hade vi tur med vädret, strålande sol hela dagen, även om vi ibland skuggades av berg. Sen var det ju kyligare än sist, framförallt uppe på toppen, men bitvis gick jag faktiskt i t-shisrt, även om jag fick ta på mig mer när vi stannade.

Förutom att det var jobbigt att gå, så var det också värsta språkkursen. Jag balnadade franska, med tyska, eftersom det var två tyska tjejer med, och min tyska fortfarande är bra mycket bättre än min franska, även om den också är knackig, efersom jag använder den så sällan. Det är lite jobbigt att prata både franska och tyska, eftersom jag verkligen måste tänka hela tiden. Och så blir jag mycket tystare än jag är på svenska, eller engelska, vilket iofs är en rätt intressant erfarenhet.

Idag har jag lite träningsvärk i benen, men inte allt för illa faktiskt. Med tanke på att det gjorde ont redan igår, så är det oväntat bra. Och lite min upplevelse av hur allvarlig träningsvärk är har verkligen förändrats efter att jag tränade kettlebells i somras. Då led jag verkligen när jag gick, satte mig ner, eller gjorde nåt annat jobbigt... Idag gör det bara lite ont. Här kommer lite bilder också.

Byn där vi började